Det tog väl ca 45 min till hotellet. Vi blev glatt bemötta av hotellvärdinnan som bjöd på juice och informerade om lite saker. Hon lärde sig våra namn och hälsar oss på morgonen via våra namn när hon ser oss. Väldigt trevlig och hjälpsam.
Efter en välbehövlig dusch begav vi oss ut på stan, vi bor i gamla stan och det är lokalt. Vi gick och kikade på sjön och den röda bron över till templet som är deras attraktioner. Det var fint men vattnet var grönt, riktigt snuskgrönt och vi var noga att inte ramla i när vi gick runt sjön. Var tydligen en jättesköldpaddor som levt i sjön som var uppstoppad i templet. Vi tittade även på en kyrka och en staty.
Lunchen var dyr och inte speciellt god, servitrisen förstod inte och kunde inte förklara priset. Hon försökte visa Fredrik med sedlar men han hade inte samma valörer. Så han lät henne plocka sedlar ut plånboken till min förskräckelse (han är lite naiv ibland). Vi gick lite irriterade ut ifrån stället men försökte muntra upp med att etta var ett välrekommenderat ställe och någon hade tydligen öppnat en kopia av stället så stod skyltar att detta var äkta och hotellvärdinnan hade förklarat att dom hade gröna jackor på sig, vilket stämde.
På trottoarerna är det fullt av liv och som jag läste innan, här är det allt händer. Vietnameserna äter, spelar, lagar mat, umgås, säljer, parkerar, you name it, på trottoarerna. Så det går knappt att gå på dom. Trafiken är tutig och inga regler verkar lydas. Även fast det är rött körs det, och som fotgängare gäller det bara ha is i magen och se bestämd ut och gå på för att ta sig fram. Det är en bullrig stad.
Säljarna är inte lika på som på Bali, vissa ignorerar en och vissa tjatar. Men dom har inte samma glädje, dom känns mer buttra här.
Vädret är gråare och mulet och kallare än på Bali. Så kanske det som fick ned humöret eller så var detta inte en stad för oss. För ingen av oss kände att det var en stad förr oss. Fredrik längtade hem och jag längtade tillbaka till Ubud på Bali.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar